Imorse klev Gaia upp på trappan bredvid mjölkbordet och efter att ha försäkrat sig om att hon var i rak linje med mitt öra (som befann sig en decimeter bort) avgav hon ett avgrundsvrål utan dess like. Några sekunder senare skakade hela stallvägen när två getter rumlade in i den med full kraft. Lysitheas ögon var vilt uppspärrade, nästintill utploppade, i ett försök att ge dödliga blickar till Pattie. Lilla Ko passade på att nöjt gå fram och nafsa dom båda lite i skäggen medan de var låsta skalle mot skalle. Här och var syntes svansar som viftade frenetiskt. Överläppar som lyftes mot skyn och darrade lite gött. Brunsttiden har börjat!
Brunst är när getterna är fruktsamma/parningsvilliga och börjar främst på hösten när ljuset avtar (men de kan brunsta under resten av året också). Det är lätt för nyblivna getägare att tro att något är fel på geten under brunst eftersom de kan upplevas stressade, visa starka känslor och bli ointresserade av mat. Brunsten kan hålla i sig allt från ett par timmar till 3 dagar och återkommer ungefär var tredje vecka tills geten är betäckt eller går ur brunstperioden.
Precis som våra getter varierar vår mjölk vilket gör att våra ostar naturligt utvecklar nya karaktärer och smakupplevelser under året. Varför? Här är några av anledningarna:
1. Våra getter är svensk lantras och är inte framavlade för att producera en standardmjölk. Du kanske har lagt märke till hur olika våra getter ser ut och det gäller även deras mjölk som skiljer sig mellan individerna.
2. Getter äter otroligt varierat jämfört med andra mjölkdjur. Vilka växter de väljer att mumsa på under dagen kan märkas direkt på mjölken nästa dag på doft, smak och ibland till och med färgen.
3. En gårdsmiljö tillför smak, så kallat “terroir” vilket används mer frekvent när det kommer till vin. Det här är ett jättespännande ämne att dyka in i om du är fascinerad av hantverksost och gårdsmejerier!
4. All mjölk varierar naturligt i fetthalt över året. Vi låter vår mjölk vara som den är och skapar istället ostar som naturligt skiftar i smak och textur beroende på säsong.
Vi har räknat ut att det vi producerar kan tillgodose 50-60 personer med protein och fett under 1 år Det är coolt tycker vi och ett bra exempel på att lokala småskaliga producenter är så mycket mer än bara slutprodukten! De bidrar till kommunens självförsörjning. Det är djur som får växa i naturlig takt medan de betar, vårdar och gödslar våra marker. Det är ökad biologisk mångfald. Det är bra, näringsrik mat utan onödiga tillsatser eller transporter. Det är naturbete som omvandlas till mjölk och det är näringsrikt kött som vi kan ta tillvara vid slakt.
”Getter – djurhållning och ostystningsteori” är en 2-dagars kurs vi håller för dig som vill få grundläggande kunskaper om getter och att förädla getmjölk.
Kanske drömmer du om ett liv på landet och vill prova på att vara getbonde för en helg? Eller så kanske du vill skaffa getter för självhushåll men vill veta vad det innebär först? Eller så är du nybliven getägare och söker kunskap. Alla är välkomna att delta och inga förkunskaper krävs.
KURSINNEHÅLL:
Dag 1 börjar på gården i Slänsmåla där du får lära känna våra getter och killingar. Det blir teori i gethagen om bl.a. stängsel & naturvård. Givetvis har vi avsatt lite tid för killingmys så ni inte går miste om det! Under eftermiddagen får du lära dig mer om gethållning så som vanliga sjukdomar, klövvård, killning och annat som är viktigt att veta och som ni kursdeltagare visar extra intresse för.
Dag 2 är mjölken och osten i fokus. Vi börjar dagen 07:00 med att mjölka våra 45 getter och en visning av vårt mejeri som vi byggt själva. Sen går vi upp till Nissagården här i Slänsmåla där du får lära dig om getmjölk, getost och grunderna i hur man förädlar mjölk. Dagen avslutas med ostprovning av några av våra ostar.
FÖRKUNSKAPER: Inga förkunskaper krävs
PLATS: Slänsmåla, nordvästra Blekinge. (Obs, boende ingår ej. )
Allt fler upptäcker vilket fint lantbruksdjur geten är, även för månskensbönder och familjer som har gård för eget bruk. En vuxen get ger ungefär 1-3 liter mjölk per dag under sommaren och under tidig vår eller sen höst är det snarare några deciliter om dagen. Det varierar mycket beroende på individ men mjölkmängden styrs starkt av solljuset och grönskan.
Getmjölk är ett högvärdigt proteinlivsmedel som innehåller 140% av de aminosyror som männniskan behöver. Dessutom kan den förädlas på många vis! Yoghurt, färskost, stek-och grillbar ost och även lagrade ostar som håller sig fint över vintern.
Getkött är ett fint näringsrikt kött som används flitigt över hela världen. Eftersom det är magert passar det bra till långkok och grytor men kan även göras till en färs och användas till köttbullar, lasagne eller göra egen korv.
Med gott om sly och överväxta marker så fodrar getterna sig själva från vår till hösten. (Men det är viktigt att de alltid har tillgång till vatten, salt och mineraler. ) Under vintern behöver de fodras med hö men hittar fortfarande mat utomhus som t.ex. barr och bark.
För att geten ska börja producera mjölk behöver den betäckas med en bock, gärna på hösten så att killingarna föds till våren. Vi låter bocken gå med damerna under några månader så att det får ske naturligt när geten brunstar vilket är var tredje vecka. Efter en lyckad betäckning går geten dräktig i 5 månader. Vissa getter kan fortsätta sätta mjölk varje vår sen utan att betäckas men det är individuellt och kan också bero på vad som växer i hagen.
Geten är helt enkelt ett tåligt djur som håller efter svårtillgängliga marker och koncentrerar näring från skog och hagar till prima mjölk. Dessutom är de charmiga med starka personligheter!
Våra getter är svensk lantras och har CAE-fri status. Killingarna är efter mödrar med goda mjölkanlag och hanterade sen födseln. Vi finns i nordvästra Blekinge. Getter kostar 1500kr och bockar 1250kr. Vid köp av minst 4 eller fler kan vi erbjuda ett lägre pris.
I år har vi även några 1-åringar till salu vilket är lämpligt om du har tänkt mjölka eftersom de kan betäckas till hösten. Dels har vi några fina tjejer i olika färger (alla med horn) men vi har även några bockar, bl.a. våra supersociala och gosiga Ivar & Nappe, men även två kulliga (naturligt hornlösa).
Det finns även möjlighet att hyra bockkillingar för naturvård över sommaren. Vi tar ingen hyra men tänk på att det är du som hyrtagare som ansvarar för djurens tillsyn, välmående och att hagen är väl instängslad.
Läs gärna igenom vår lista ”Att tänka på” innan du köper eller hyr getter eller bockar. Den hittar du här.
Här ser ni Fortran, en av våra 2-åringar som ska bli mamma för första gången nu i mars, när hon inspekterar en av våra killingboxar. Varmt, torrt och mjukt! Det första dygnet efter förlossning är det viktigt att mamman får knyta an till sina killingar ostört. Andra getter som är höggravida men inte fött själva än kan få för sig att det är sitt barn och stjäla det, speciellt om de är högre i rang än den nyförlösta mamman. Sen kan det bli så att hon avvisar den när hon föder sina egna och då står killingen föräldralös eftersom den biologiska mamman aldrig fick chans att knyta an och känna igen den.
Killingboxarna är också användbara innan och efter förlossning för att hålla extra uppsyn. Märker vi att en get börjar bete sig annorlunda kan det betyda att hon kommer föda snart eller att det har blivit några komplikationer. I båda fall vill vi ha extra uppsyn och genom att ta geten till en box kan vi lättare hålla koll på att hon äter, dricker och bajsar. Eftersom getter är flockdjur vill vi inte ta någon ur flocken i onödan men runt killning är vi extra uppmärksamma och är hellre på säkra sidan.
De senaste två åren har vi fått en riktig baby boom med många förlossningar samma dygn och då har vi löst det med enkla avskiljare inne i stallet för att skapa fler tillfälliga killingboxar. Det kan vara bra att ha i åtanke innan killning så att det finns material nära till hands om det behövs.
När allt går som det ska och killingen är snabb på att börja dricka mjölk så är de pigga och nyfikna efter bara några timmar. Då finns inget behov att hålla mamman och killingen avskiljda från resten längre än 24 timmar. Snarare underlättar det för båda att killingen får komma ut och stimulera sig och utforska miljön.
Om geten eller killingen upplevs som hängig eller svag efter förlossningen så håller vi dem i en egen box så länge det behövs. Då är det viktigt att de får vila och äta ordentligt tills vi märker ett stabilt välmående för båda. En svag get kan ha svårt att producera tillräckligt med mjölk så det gäller att ha extra koll på killingen också, även om den verkar pigg och kry till att börja med.
TACK! Vi är så stolta över det här kretsloppet vi skapat och vi är oändligt tacksamma att du också vill vara en del av det, för utan dig vore det inte komplett.
När du handlar av oss får du ta del av riktig mat som är gjord på ett naturligt sätt utan onödiga tillsatser eller transporter. Du bidrar till att öppna upp igenväxta marker i Blekinge, och därmed öka den biologiska mångfalden, då getterna får fortsätta göra det de gör bäst. Samtidigt omvandlar de sly och växter till prima näringsrik mjölk som vi i vår tur kan förädla på ett hantverksmässigt vis för att skapa ostar som får behålla sin näring och smak.
Tack till dig som vågat prova getost för första gången! Tack till dig som berättat om oss för dina vänner. Tack till dig som kompletterar vardagsshoppingen med småskaligt producerad mat när möjligheten finns och ett enormt tack till dig som inte kan låta bli att handla om och om igen. Det är tack vare er som vi kan fortsätta vår verksamhet!
Vi vill också ge ett stort tack till våra samarbetspartners och andra lokala aktörer som på olika vis främjar småskaliga producenter. Äggaboden, Smaklöken, Farmors gårdsbod, Loshults handelsbod, Sjölyckornas gårdsbutik, Atelje Stensjömåla, Lillagården, Harknivens, Börjessongården och givetvis alla REKO-admin och producenter. Tack för ett grymt och viktigt jobb. / Nils, Claire, Anna & Theresa
Vår video fick silver i årets FACEnetwork (Farmhouse and Artisan Cheese & Dairy Producers European Network) videotävling!! Årets tema var bland annat att lyfta bra idéer och smarta lösningar. Som klippt och skuret för oss tänkte vi och började filma snuttar från vår vardag för att få ihop till en liten film om hur vi använder teknik för att driva en hållbar verksamhet. Ni får jättegärna gå in och kika på resultatet!
Biosfärområde Blekinge Arkipelag arbetar med hållbara lösningar på globala utamningar. Här kan ni läsa våra svar på deras frågor, som till exempel varför naturbete är så viktigt och våra tankar kring vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion:
”1. Namn, yrken, boplats?
Claire & Nils Sjöström, Getbönder och gårdsmejerister. Claire jobbar dessutom som HRIT-specialist och Nils som IT-säkerhetsspecialist, Slänsmåla, nordvästra Blekinge
2. Hur många djur har ni idag och var betar de?
Vi har 40 mjölkgetter och 12 rekryter till mjölkbesättningen. De betar gårdsnära på naturbetesängar, åkervall, våtmark och i skog. 30 bockar/bockkillingar varav 15 betar på gården och resterande deltar i olika naturvårdsprojekt i skärgården och skogsbygden.
3. Varför naturbete och varför är det viktigt?
När betesmarker växer igen minskar den biologiska mångfalden, och många av de arter som etablerats sedan istiden trängs bort. Landskapet blir tättbevuxet och monotont, och de artrika biotoperna nära marken skuggas, försuras och utarmas. Naturbete med getter motverkar effektivt igenväxningen genom att buskvegetation och barrträd decimeras, samtidigt som den marknära växtligheten tillförs näring och ljus. Mullagret som bildas av ökad biologisk aktivitet binder koldioxid och ger bra förutsättningar för insekter och svampar.
Getter tar sig fram överallt, och ser till att även områden som är stenrika, vattensjuka eller allmänt svårtillgängliga kommer i bruk. Då de är lätta djur packar de inte marken, och trampar inte upp känsliga jordar under blöta perioder. Detta är optimalt för växter som behöver klövens hjälp för att få ner sina frön i jorden, samtidigt som geten kan beta ute under en längre tid av året än stora betesdjur. Getter på naturbete är det enda lantbruksdjuret som kan omvandla cellulosa till högkvalitativa livsmedel, och eftersom markerna de betar oftast inte lämpar sig för mekaniserad växtodling, foderproduktion eller skogsbruk konkurrerar de inte om odlingsarealer med annan livsmedelsproduktion.
4. Idag pratas det mycket om vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion, hur ser ni på er roll i detta?
Många direkta aspekter av lokal livsmedelsproduktion belyses av naturbetets positiva effekter för närmiljön. Ekologiskt motståndskraftiga marker som är tillgängliga, fertila, brandsäkra och inbjudande utgör en beredskapsresurs som i svåra tider snabbt kan ställas om till ökad eller ändrad livsmedelsproduktion. Även om storskaligt producerad importerad mat tidvis är billigt, visar den senaste tidens prövningar i samhället, från pandemi till invasionskrig, hur leveranskedjor och distributionslösningar lätt kan slås ut och leda till bristsituationer och inflation. Med ett stort utbud av lokalproducerade livsmedel minskar behovet av energikrävande transporter och lagringslösningar samt svinn i distributionsledet. Med ökad lokal förädlingsgrad följer en stark lokal ekonomi, då arbetet med att addera värde till råvaran skapar arbetstillfällen lokalt. Den digitala utvecklingen stödjer samtidigt småskalig och decentraliserad produktion och förädling, då prisutvecklingen på utrustning de senaste decennierna gjort att en stor fabrik inte nödvändigtvis är den mest rationella enheten idag. Med småskalig, decentraliserad livsmedelsproduktion kommer även möjligheten att ta till vara lokala kvalitetsaspekter som annars suddas ut då råvaror går in i storskalig produktion. Terroir, den unika smaken som jordmånen delar med sig av, årstidsvariationer, mångfald inom djurraser och växtsorter, livsmedelsproducentens erfarenhet och kreativitet. Egenskaper som leder till hög kvalitet och ett unikt, omväxlande och inspirerande livsmedel.
5. Hur ser ni på framtiden och era möjligheter?
Lokalproducerade livsmedel framtagna utifrån småskaliga principer kommer alltid att ha en stark efterfrågan i grupper intresserade av mat, livsnjutning och hälsa och prioriterar tid och resurser på att hitta det bästa.
När det gäller att nå en bredare målgrupp uppstår begränsningar inom framförallt distribution som gör att både pris och tidsåtgång för den enskilde konsumenten blir högt, trots att både den totala transportsträckan och lagringstiden är kort för den lokalproducerade produkten. Inom konceptet REKO-ring finns indikationer på ett stort intresse men tillgängligheten ur ett tidsperspektiv för konsumenter är begränsade, samtidigt som bristen på samordnad lagrings- och transportkapacitet bland producenterna driver utgifter som gör att producenter avstår från att leverera, eller måste hålla priserna uppe.
Samma problem gäller för hotell, restauranter och mindre butiker, som gärna profilerar sig genom att erbjuda lokala produkter. Tidsåtgången som krävs för att hantera ett flertal leverantörer administrativt upplevs som begränsande, och kostnaderna för enskilda transporter blir höga.
Våra förhoppningar är att projektet Jordmån Blekinge kan adressera dessa problemställningar, och bilda den organisation som behövs för att knyta samman utbud och efterfrågan. Så att våra unika livsmedel från Blekinge kan nå sin fulla potential utan att behöva åka härifrån.”
Det är coolt tycker vi och ett bra exempel på att lokala småskaliga producenter är så mycket mer än bara slutprodukten! De bidrar till kommunens självförsörjning. Det är djur som får växa i naturlig takt medan de betar, vårdar och gödslar våra marker. Det är ökad biologisk mångfald. Det är bra, näringsrik mat utan onödiga tillsatser eller transporter. Det är naturbete som omvandlas till mjölk och det är näringsrikt kött som vi kan ta tillvara vid slakt.
Årets tema var bland annat att lyfta bra idéer och smarta lösningar. Som klippt och skuret för oss tänkte vi och började filma snuttar från vår vardag för att få ihop till en liten film om hur vi använder teknik för att driva en hållbar verksamhet. Ni får jättegärna gå in och kika på resultatet! 
