För den nyfikne har vi satt ihop en lista över våra mest populära produkter. Alla är tillgängliga beroende på säsong. Fråga oss gärna vad vi har för tillfället!
Ostmästarens val – Perfekt för den nyfikne ostälskaren! En långsamt lagrad hårdost som vi tillåter oss att ha fria händer med under ystning och lagring för att skapa nya smakupplevelser för varje ost.
Tomme di Slänsmåla -En mångsidig hårdost lagrad utan mögel. Supergod i matlagningen då den smälter fantastiskt men även fin på ostbrickan eller på nybakade frallor för en lyxig brunch..
Eldost® – Vår populära stek-och grillost. Ett smarrigt alternativ eller tillbehör till kött.
Salladsost – Lika god kall som varm! En ost som lyxar till vilken måltid som helst. Perfekt i sallad, wraps, gratäng, pizza eller paj.
Getfärskost – En bredbar färskost gjord på getmjölk. Supergod att bre på smörgås, som dipp eller att röra i matlagningen. En klick över färsk pasta är vår favorit!
Chevrulé är en klassisk getost med vitmögel som är krämig och lite syrlig. Helt underbar att kombinera med honung, valnötter eller rödbetor..
Ostkaka – Vår populära ostkaka är gjord på getmjölk och gårdsegna ägg. För att få den riktigt härligt krämig kompletterar vi med svensk ko-grädde.
LG/KF Ostkaka – Lågt gluteninnehåll och fri från komjölk. Samma goda recept men med havregrädde och majstärkelse istället för ko-grädde och vetemjöl. (Obs, ej helt glutenfri pga havregrädden som “kan innehålla spår av gluten”)
Getkorv – Hantverksmässigt tillverkad av Smaklöken i Jämjö med minst 80% killingkött från våra naturbetande djur, späck från utegris och kryddor. Det är en saftig färskkorv som är full av smak!
Vackra getfällar i olika färger – Äkta hantverk som är kromfritt beredda i Flygsfors, norr om Karlskrona. Våra fällar går att köpa i vår webshop och få hemlevererade! Bild och pris på varje unik fäll hittar du här.
Iowa är brunstig och skriker efter bock. Hawaii är gosig och vill kramas massor, Penny försöker i smyg nå torkpappersrullen på väggen medan Apetina är lite nere och vill bli handmatad och Minnie.. ja hon är bara bedårande söt. Det är en vanlig morgon på Framtida Bruk Gårdsmejeri (så vanlig en morgon kan bli när man jobbar med 40 mjölkgetter).
Svansarna viftar förtjust i luften när de första getterna hittar sina frukosthinkar med korn. Mjölkmaskinerna tickar rytmiskt på, fåglarna kvittrar utanför och killingarna leker i morgonsolen. För ett ögonblick fylls vi av total lycka och kan inte bli bli att titta på varandra och säga högt ”asså vi har världens bästa jobb”.
Plötsligt bryts den magiska stunden av att Floridas klöv rappt slår i golvet. Hon vrider sakta på huvudet och ger oss en mörk blick som bara betyder en sak; slut på korn. Rummet fylls för en sekund av en bedövande tystnad, innan alla getter på kommando börjar stampa i ett rungande ”mer korn! mer korn! mer korn!” Vi springer mot hinkarna för påfyllning när vi plötsligt ser något komma svävandes i ögonvrån.
En flygande get. Grevie har tydligen förvandlats till elitgymnast, hoppat över båset och kommer inflygandes över mjölkbordet. Hon ser lika förvånad ut som oss där hon glider genom luften. Den nyfunna smidigheten försvinner samma sekund hennes klövar når i backen. Mjölkmaskinernas sugkoppar flyger all världens väg när hon välter fram i hopp om att hitta en gyllene hink med frukost.
Innan vi hinner reagera exploderar en konfettibomb. Penny har till slut fått tag på torkpappersrullen med tungspetsen och den går snabbt i tusen bitar när alla getter glatt hugger in. Samtidigt har Cher brutit sig ingenom dörren och springer exalterat runt våra fötter i hopp om lite gos (att känna av rätt tid och plats har aldrig varit hennes grej). I dörröppningen har katten Kafka satt sig för att titta fascinerat på spektaklet.
Det blir en svettig kamp som kräver kondition, styrka, list och charm. Till slut lyckas vi locka ut Grevie, fånga Cher, fylla på hinkarna, sätta sugkopparna på plats igen och mjölka klart den här omgången. Okej, bara 30 getter kvar…
En timme senare är detdags för dagens första välförtjänta kaffekopp. En njutfull klunk hinner vi med innan vi ser något fara förbi utanför fönstret. Mini-Glenn och Frippe har brutit sig ut ur hagen med bockkillingarna och springer lyckligt över gårdsplanen. Samtidigt börjar mobilen pipa – mjölken i mejerigrytan har nått rätt temperatur och är redo att förvandlas till Eldost.
Nisse & Anna rusar ut för att förhoppningsvis charma bockarna in i hagen igen och Claire springer till mejeriet. Getterna och osten kallar – kaffet får vänta!
Den svenska grill-och stekosten som alla älskar! Men vad är den egentligen och varför ska du välja den framför ett billigare alternativ från Europa?
Eldost®️ är garanterat gjord på svenska råvaror, djuren föds upp enligt svenska djurskyddslagar och all ystning sker hantverksmässigt av medlemmar i Svenska Gårdsmejerister.
Stek- och grillost har blivit allt mer populärt i Sverige efter att Halloumi från Cypern introducerades. För några år sen valde många att bojkotta Halloumin efter att massmedia lyfte fram problemet med hög antibiotikaanvändning i djurproduktionen i Cypern.
Svenska Gårdsmejerister ville att svenskarna skulle kunna njuta av den här typen av ost med gott samvete – och registrerade Eldost®️ som varumärke 2019.
Nu, låt oss prata om hur god den är! (Nog för att vi är lite partiska, men den är ju faktiskt snudd på oemotståndlig.. ) Eldost®️ är en fast ost som tål att hettas upp utan att smälta vilket gör att den är perfekt till att steka, grilla eller fritera. Ytan blir lätt karamelliserad, bettet har ett karaktäristiskt “gnissel” och smaken är krämig och salt, utan att sältan tar över.
Så välj Eldost®️ på grillen i sommar och njut med gott samvete! Ät som tilltugg, i en sallad, på grillspett eller som burgare. Glöm tråkiga vegetariska burgare utan smak, Eldost®️ är supergott för såväl vegetarianer som köttätare!
Idéen till vårt nyaste tillskott; Getkorven, startade ur ett matsvinnprojekt. Vi tycker att det är superviktigt att använda de resurser vi har så inget går till spillo.
Det finns en problematik i att getost blir mer populärt i Sverige, medan efterfrågan på getkött inte alls är lika stor. Svenska getavelsförbundet har sen ett år tillbaka drivit ett projekt för att minska svinnet och se till att allt på Sveriges getgårdar tar tillvaras på.
Vi frågade oss själva hur vi kan vara en del av lösningen och kom fram till att vi vill skapa en produkt som hjälper till att introducera getkött till den svenska befolkningen. Tada! Ideén om getkorven var född.
Det stod snabbt klart att resan skulle bli lång om vi valde att tillverka korven själva då licens och tillstånd skiljer sig från osttillverkning. Vi ville fortfarande hålla produktionen småskalig så vi kontaktade Isabell på Smaklöken i Jämjö, som är lika passionerad över lokalproducerad mat som vi.
Hon tyckte det var ett spännande projekt och efter månader av att få sitt kök färdigbyggt kunde projektet äntligen starta!
Det här är vår getkorv innan Smaklöken har förvandlat den till faktisk korv på hantverksmässigt vis. Minst 80% killingkött från våra naturbetande djur, färsk timjan, vitlök och kryddor som gör att den är så smaskens.
För att göra korven saftig och smakfull tillsätter vi späck från utegris. På så vis kan vi utnyttja det magra, fina getköttet men få en riktig god korv som tilltalar fler.
När vi först funderade på att göra getkorven hade vi ingen aning om hur resultatet skulle bli men vi kunde inte ha blivit nöjdare! Nu har vi en korv att vara stolt över, ända från produktion till slutprodukt.
Obviously, the sun is the source of all cheese, through the wonders of photosynthesis and rumination. What’s new is that our process of cheese-making now also is powered by the sun.
Solar power goes very well with goat cheese production, since the energy production coincides with the milking season. During the darkest months, december to february, there is no activity in the dairy anyway, so the losses are negligible. In the summer, the need for refrigeration follows the sun, so there’s a natural correlation between energy consumption and energy production.
Barn and dairy warming up before cheese season
The barn roof is facing east-southeast, and is hosting about 50 full sized panels, producing up to 15 000 kW.
Some people would say that the south facing roof on the living house would be the best spot for solar panels, but there are a few resaons for choosing the barn roof initially.
Facing east-southeast means higher exposure in the early morning hours when the ambient temperature is lower and the panels can work more efficiently
Peak energy consumption in the dairy is in the morning hours, when the milk is being pasturized
The barn roof has the largest area, which compensates for less optimal production
The barn roof belongs to the farm company and not to the private household, meaning a possibilty to apply for the 40% EU agricultural development subsidy, instead of the 20% Swedish subsidy for homeowners.
New babies started arrivning at the farm on Febuary 23rd. Let us take a moment to indulge in their cuteness:
Goat kids means cheese season is soon upon us. We will start weaning the oldest ones in the middle of April, and then we will be milking the goats twice a day until December.
A few of the babies are for sale, since our flock will have reached the size we want it to be (45 milkers) per next season.
Looking back on 2018, we can truly say it was the year it all began..
The first kids were born on the farm, 27 of them.
We finished building our dairy, we began milking our goats and then making and selling our very own cheese.
We participated in about 10 REKO-rings, several markets and events, and had lots of visitors who came to the farm, interested in seeing our newly started goat-business.
We continued improving the farm buildings by creating a storage place for our cheese.
We had help from friends, neighbors and several awesome WWOOFers.
Sweden experienced maybe the worst summer (for farmers) ever in modern age, with a drought that lasted for over 3 months and temperatures over 30 degrees most days. We survived that!
We sold a few of our male goat kids and slaughtered 8 of them here on the farm. It was not a pleasant thing to do, we were sad to have to let them go, but take comfort in knowing the had a great life here with us.
We expanded our flock of chickens, from just a few to now having over 20 hens.
We were featured in local magazines, websites, and even got to be live on the local radio station! (see Media & press if you want to have a look or listen)
By the end of the year, we had met and even exceeded our sales goals for 2018.
All in all, it has been a year filled with joy as well as hard work. We are looking forward to 2019 and what we hope it will entail: ca 50-60 goat kids, milking around 30-35 goats, making and selling almost twice as much cheese, expanding our storage, and many other things!
For quite a while we weren’t sure if we should try and make our goat-and-cheese-farm dream come true by building a dairy on location or if we should try to rent a space in a commercial kitchen of some sort. The opportunity arose when Claire’s stepfather decided to bring a container with building materials from China for the house project he is working on, and let us have the container in return for storing the stuff in it on our farm for some time. We then decided that we should convert the 20 foot container to our very own farm dairy!
The container in place in front of one of our barns:
We poured concrete on the floor and made a drain:
Then we cut out holes for windows and doors, put up walls and a ceiling:
We poured more fine concrete as a final layer and had some ”help” decorating:
Then we put up ceramic tiles on the walls, painted the ceiling:
In between there was a lot of work on things such as painting the floor with epoxi, connecting water and sewage, installing ventilation, and of course, putting a roof with a tilt on top of the container:
Finally it was time to move in all the equipment. This is Nils using our 300 l Rademaker cheese-making vat for the first time!
Claire in front of the cheese vat wearing signature hat and apron with our logo:
The whole project took us about 6 months from start to finish, while working with our day-jobs as well as taking care of the goats, etc. Did I mention we also delivered 27 goat babies..?
All in all, building our farm dairy was a really cool project which we are super proud of, and plan to put to good use as well as develop and expand during the years to come.
Since kidding season is upon us, it is time for a presentation of our new farm inhabitants!
First out to give birth was the oldest goat, Asta, who came to us as a foster mother and leader of all the kids when we bought them. She was a little grumpy in the morning and head-butted a rooster so that he flew all over the barn. Soon after, she gave a cat what he didn’t deserve. I put her in a box to calm down, but she showed no signs of beginning labour so I went to have breakfast. When I returned half an hour later, a beautiful little goat that we named Athena was delivered, and Asta was happy again.
Athena heating up a little under Nils jacket
After that, it was time for Iowa to take over the show. She went straight into labour, and I had just put her in a separate box before she delivered Glenn. A black and white buck, with a certain Klingon resemblance.
Claire holding the first Glenn
The day after, when we were expecting all the kids to arrive. Nobody showed up. The day after that however, Alabama greeted us in the morning with a brand new daughter by her side. We named her Artemis. She got her own box since Asta and Iowa could move together, and even if we had some problem getting the milk to flow, they soon seemed to enjoy life.
Artemis and Alabama
Around lunchtime, North Carolina was beginning to show signs of distress, and soon her water broke. I was watching her the entire afternoon and we shared a cup of tea.
5 hours later, she finally delivered a kid, but it had it’s head twisted in a strange way, and was dead. She had been sick a week before, refused to eat and sought solitude. We suspected ketosis/pregnancy poisoning and gave her treatments that eventually started her digestion again. That was probably the moment when the twisted kid died, and her metabolism went into overdrive, providing her with all the energy the kid would have taken.
We cleaned out and went to look after the other goats. When we where about to leave the barn, we heard a strange sound. Like from a cat or a bird. We went to see Northie one more time, and there she was, with a newborn buck who we named Glenn nr 2. That was a very happy moment.
North Carolina with Glenn 2
The morning after, as soon as we entered the barn, we noticed something was sticking out from Delawares private parts. It turned out to be a kids head, and nothing more. The poor thing had managed to come out head first thus having caught its front legs still inside Delawares uterus. We managed to get her in to a box and then the difficult kidding began. The kid seemed ok at first, already breathing, but it felt firmly wedged in and impossible to get out even though Delaware was pushing hard. It was not looking good, and we feared for the goats life, not to mention the kid (which in this case, comes second in priority, but still, is a sad loss if there is a chance to save it). Finally, when we pretty much had given up hope, Nils managed to pull the kid out, working as a team with Delaware, who seemed to be in a lot of pain.
It turned out to be a buck, Glenn 3, and even though he was weak at first, he gained strength and turned out to be fine. He also turned out to be the largest of the bunch (so far) with a birth weight of 4.5 kg.
Delaware with her newborn buck Glenn 3
A difficult kidding before breakfast, phew! After breakfast, I went out to the barn again only to find Maine with two newborn babies. Unfortunately only one of them was alive and on its feet, a buck. The other one was lying with its head in a strange angle and was not breathing and did not respond to my efforts to animate it. This is very sad of course, but there was nothing more to do then to direct attention toward the living kid and take care of its mother.
So began the twin kiddings. Soon after Maine, South Carolina went in to labour and we helped her just a little as she delivered two female goats which we named Selene (the light brown one) and Spio (the dark one).
South Carolina with Spio and Selene
After lunch, one of our dearest and most intelligent goats, Indiana, began telling us it was time for her to have her kids. The whole thing went very smoothly and the kids were very quick to get on their feet and find the teats. She had a super pretty grey buck, Glenn 4, and a light brown goat, Ino, and soon got to move in with Southie and her twins.
Anna, Ino and Glenn 4
So that was a wrap for that day! 10 new kids had arrived in total and about half the goats had given birth.
Sunday morning Oregon went into labour and did a prefect job with two babies, a light brown goat – Oizys, and a dark buck, Glenn 5.
Oregon with Glenn 5
Oizys
About an hour later, one of the white goats, Utah, decided it was time to take off into the woods. Since we prefer to watch over the kidding in case of complications, Nils had to lure her back inside with some grain, and after another hour or so, she gave birth to a lovely white little female goat we named Urania and a darker, grey buck – Glenn no 6.
Utah with Urania and Glenn 6
Last one out this day was Arizona who gave life to two female goats, it went well and we named them Asteria (the dark one) and Aphrodite (the light one).
