Biosfärområde Blekinge Arkipelag arbetar med hållbara lösningar på globala utamningar. Här kan ni läsa våra svar på deras frågor, som till exempel varför naturbete är så viktigt och våra tankar kring vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion:
”1. Namn, yrken, boplats?
Claire & Nils Sjöström, Getbönder och gårdsmejerister. Claire jobbar dessutom som HRIT-specialist och Nils som IT-säkerhetsspecialist, Slänsmåla, nordvästra Blekinge
2. Hur många djur har ni idag och var betar de?
Vi har 40 mjölkgetter och 12 rekryter till mjölkbesättningen. De betar gårdsnära på naturbetesängar, åkervall, våtmark och i skog. 30 bockar/bockkillingar varav 15 betar på gården och resterande deltar i olika naturvårdsprojekt i skärgården och skogsbygden.
3. Varför naturbete och varför är det viktigt?
När betesmarker växer igen minskar den biologiska mångfalden, och många av de arter som etablerats sedan istiden trängs bort. Landskapet blir tättbevuxet och monotont, och de artrika biotoperna nära marken skuggas, försuras och utarmas. Naturbete med getter motverkar effektivt igenväxningen genom att buskvegetation och barrträd decimeras, samtidigt som den marknära växtligheten tillförs näring och ljus. Mullagret som bildas av ökad biologisk aktivitet binder koldioxid och ger bra förutsättningar för insekter och svampar.
Getter tar sig fram överallt, och ser till att även områden som är stenrika, vattensjuka eller allmänt svårtillgängliga kommer i bruk. Då de är lätta djur packar de inte marken, och trampar inte upp känsliga jordar under blöta perioder. Detta är optimalt för växter som behöver klövens hjälp för att få ner sina frön i jorden, samtidigt som geten kan beta ute under en längre tid av året än stora betesdjur. Getter på naturbete är det enda lantbruksdjuret som kan omvandla cellulosa till högkvalitativa livsmedel, och eftersom markerna de betar oftast inte lämpar sig för mekaniserad växtodling, foderproduktion eller skogsbruk konkurrerar de inte om odlingsarealer med annan livsmedelsproduktion.
4. Idag pratas det mycket om vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion, hur ser ni på er roll i detta?
Många direkta aspekter av lokal livsmedelsproduktion belyses av naturbetets positiva effekter för närmiljön. Ekologiskt motståndskraftiga marker som är tillgängliga, fertila, brandsäkra och inbjudande utgör en beredskapsresurs som i svåra tider snabbt kan ställas om till ökad eller ändrad livsmedelsproduktion. Även om storskaligt producerad importerad mat tidvis är billigt, visar den senaste tidens prövningar i samhället, från pandemi till invasionskrig, hur leveranskedjor och distributionslösningar lätt kan slås ut och leda till bristsituationer och inflation. Med ett stort utbud av lokalproducerade livsmedel minskar behovet av energikrävande transporter och lagringslösningar samt svinn i distributionsledet. Med ökad lokal förädlingsgrad följer en stark lokal ekonomi, då arbetet med att addera värde till råvaran skapar arbetstillfällen lokalt. Den digitala utvecklingen stödjer samtidigt småskalig och decentraliserad produktion och förädling, då prisutvecklingen på utrustning de senaste decennierna gjort att en stor fabrik inte nödvändigtvis är den mest rationella enheten idag. Med småskalig, decentraliserad livsmedelsproduktion kommer även möjligheten att ta till vara lokala kvalitetsaspekter som annars suddas ut då råvaror går in i storskalig produktion. Terroir, den unika smaken som jordmånen delar med sig av, årstidsvariationer, mångfald inom djurraser och växtsorter, livsmedelsproducentens erfarenhet och kreativitet. Egenskaper som leder till hög kvalitet och ett unikt, omväxlande och inspirerande livsmedel.
5. Hur ser ni på framtiden och era möjligheter?
Lokalproducerade livsmedel framtagna utifrån småskaliga principer kommer alltid att ha en stark efterfrågan i grupper intresserade av mat, livsnjutning och hälsa och prioriterar tid och resurser på att hitta det bästa.
När det gäller att nå en bredare målgrupp uppstår begränsningar inom framförallt distribution som gör att både pris och tidsåtgång för den enskilde konsumenten blir högt, trots att både den totala transportsträckan och lagringstiden är kort för den lokalproducerade produkten. Inom konceptet REKO-ring finns indikationer på ett stort intresse men tillgängligheten ur ett tidsperspektiv för konsumenter är begränsade, samtidigt som bristen på samordnad lagrings- och transportkapacitet bland producenterna driver utgifter som gör att producenter avstår från att leverera, eller måste hålla priserna uppe.
Samma problem gäller för hotell, restauranter och mindre butiker, som gärna profilerar sig genom att erbjuda lokala produkter. Tidsåtgången som krävs för att hantera ett flertal leverantörer administrativt upplevs som begränsande, och kostnaderna för enskilda transporter blir höga.
Våra förhoppningar är att projektet Jordmån Blekinge kan adressera dessa problemställningar, och bilda den organisation som behövs för att knyta samman utbud och efterfrågan. Så att våra unika livsmedel från Blekinge kan nå sin fulla potential utan att behöva åka härifrån.”
Texten är publicerad 2023/09/28. Orginalkällan hittar ni på Biosfärområde Blekinge Arkipelags Facebook.
