fbpx

Etikett: getgård

Publicerat

Bra att veta inför killning / getförlossning

Här ser ni Fortran, en av våra 2-åringar som ska bli mamma för första gången nu i mars, när hon inspekterar en av våra killingboxar. Varmt, torrt och mjukt! Det första dygnet efter förlossning är det viktigt att mamman får knyta an till sina killingar ostört. Andra getter som är höggravida men inte fött själva än kan få för sig att det är sitt barn och stjäla det, speciellt om de är högre i rang än den nyförlösta mamman. Sen kan det bli så att hon avvisar den när hon föder sina egna och då står killingen föräldralös eftersom den biologiska mamman aldrig fick chans att knyta an och känna igen den.

Killingboxarna är också användbara innan och efter förlossning för att hålla extra uppsyn. Märker vi att en get börjar bete sig annorlunda kan det betyda att hon kommer föda snart eller att det har blivit några komplikationer. I båda fall vill vi ha extra uppsyn och genom att ta geten till en box kan vi lättare hålla koll på att hon äter, dricker och bajsar. Eftersom getter är flockdjur vill vi inte ta någon ur flocken i onödan men runt killning är vi extra uppmärksamma och är hellre på säkra sidan.

De senaste två åren har vi fått en riktig baby boom med många förlossningar samma dygn och då har vi löst det med enkla avskiljare inne i stallet för att skapa fler tillfälliga killingboxar. Det kan vara bra att ha i åtanke innan killning så att det finns material nära till hands om det behövs.

När allt går som det ska och killingen är snabb på att börja dricka mjölk så är de pigga och nyfikna efter bara några timmar. Då finns inget behov att hålla mamman och killingen avskiljda från resten längre än 24 timmar. Snarare underlättar det för båda att killingen får komma ut och stimulera sig och utforska miljön.

Om geten eller killingen upplevs som hängig eller svag efter förlossningen så håller vi dem i en egen box så länge det behövs. Då är det viktigt att de får vila och äta ordentligt tills vi märker ett stabilt välmående för båda. En svag get kan ha svårt att producera tillräckligt med mjölk så det gäller att ha extra koll på killingen också, även om den verkar pigg och kry till att börja med.

I början av maj kommer årets killingar vara redo att flytta till nya hem. Är du intresserad av att skaffa getter? Här finns mer info som är bra att läsa: https://framtidabruk.com/sv/kopa-eller-hyra-getter-bockar/

Publicerat

SILVER i FACEnetwork video competition

🥳🧀🐐 Vår video fick silver i årets FACEnetwork (Farmhouse and Artisan Cheese & Dairy Producers European Network) videotävling!! 🥈Årets tema var bland annat att lyfta bra idéer och smarta lösningar. Som klippt och skuret för oss tänkte vi och började filma snuttar från vår vardag för att få ihop till en liten film om hur vi använder teknik för att driva en hållbar verksamhet. Ni får jättegärna gå in och kika på resultatet! 🥰

Publicerat

Varför naturbete och vikten av lokal mat

Biosfärområde Blekinge Arkipelag arbetar med hållbara lösningar på globala utamningar. Här kan ni läsa våra svar på deras frågor, som till exempel varför naturbete är så viktigt och våra tankar kring vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion:

”1. Namn, yrken, boplats?

Claire & Nils Sjöström, Getbönder och gårdsmejerister. Claire jobbar dessutom som HRIT-specialist och Nils som IT-säkerhetsspecialist, Slänsmåla, nordvästra Blekinge

2. Hur många djur har ni idag och var betar de?

Vi har 40 mjölkgetter och 12 rekryter till mjölkbesättningen. De betar gårdsnära på naturbetesängar, åkervall, våtmark och i skog. 30 bockar/bockkillingar varav 15 betar på gården och resterande deltar i olika naturvårdsprojekt i skärgården och skogsbygden.

3. Varför naturbete och varför är det viktigt?

När betesmarker växer igen minskar den biologiska mångfalden, och många av de arter som etablerats sedan istiden trängs bort. Landskapet blir tättbevuxet och monotont, och de artrika biotoperna nära marken skuggas, försuras och utarmas. Naturbete med getter motverkar effektivt igenväxningen genom att buskvegetation och barrträd decimeras, samtidigt som den marknära växtligheten tillförs näring och ljus. Mullagret som bildas av ökad biologisk aktivitet binder koldioxid och ger bra förutsättningar för insekter och svampar.

Getter tar sig fram överallt, och ser till att även områden som är stenrika, vattensjuka eller allmänt svårtillgängliga kommer i bruk. Då de är lätta djur packar de inte marken, och trampar inte upp känsliga jordar under blöta perioder. Detta är optimalt för växter som behöver klövens hjälp för att få ner sina frön i jorden, samtidigt som geten kan beta ute under en längre tid av året än stora betesdjur. Getter på naturbete är det enda lantbruksdjuret som kan omvandla cellulosa till högkvalitativa livsmedel, och eftersom markerna de betar oftast inte lämpar sig för mekaniserad växtodling, foderproduktion eller skogsbruk konkurrerar de inte om odlingsarealer med annan livsmedelsproduktion.

4. Idag pratas det mycket om vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion, hur ser ni på er roll i detta?

Många direkta aspekter av lokal livsmedelsproduktion belyses av naturbetets positiva effekter för närmiljön. Ekologiskt motståndskraftiga marker som är tillgängliga, fertila, brandsäkra och inbjudande utgör en beredskapsresurs som i svåra tider snabbt kan ställas om till ökad eller ändrad livsmedelsproduktion. Även om storskaligt producerad importerad mat tidvis är billigt, visar den senaste tidens prövningar i samhället, från pandemi till invasionskrig, hur leveranskedjor och distributionslösningar lätt kan slås ut och leda till bristsituationer och inflation. Med ett stort utbud av lokalproducerade livsmedel minskar behovet av energikrävande transporter och lagringslösningar samt svinn i distributionsledet. Med ökad lokal förädlingsgrad följer en stark lokal ekonomi, då arbetet med att addera värde till råvaran skapar arbetstillfällen lokalt. Den digitala utvecklingen stödjer samtidigt småskalig och decentraliserad produktion och förädling, då prisutvecklingen på utrustning de senaste decennierna gjort att en stor fabrik inte nödvändigtvis är den mest rationella enheten idag. Med småskalig, decentraliserad livsmedelsproduktion kommer även möjligheten att ta till vara lokala kvalitetsaspekter som annars suddas ut då råvaror går in i storskalig produktion. Terroir, den unika smaken som jordmånen delar med sig av, årstidsvariationer, mångfald inom djurraser och växtsorter, livsmedelsproducentens erfarenhet och kreativitet. Egenskaper som leder till hög kvalitet och ett unikt, omväxlande och inspirerande livsmedel.

5. Hur ser ni på framtiden och era möjligheter?

Lokalproducerade livsmedel framtagna utifrån småskaliga principer kommer alltid att ha en stark efterfrågan i grupper intresserade av mat, livsnjutning och hälsa och prioriterar tid och resurser på att hitta det bästa.

När det gäller att nå en bredare målgrupp uppstår begränsningar inom framförallt distribution som gör att både pris och tidsåtgång för den enskilde konsumenten blir högt, trots att både den totala transportsträckan och lagringstiden är kort för den lokalproducerade produkten. Inom konceptet REKO-ring finns indikationer på ett stort intresse men tillgängligheten ur ett tidsperspektiv för konsumenter är begränsade, samtidigt som bristen på samordnad lagrings- och transportkapacitet bland producenterna driver utgifter som gör att producenter avstår från att leverera, eller måste hålla priserna uppe.

Samma problem gäller för hotell, restauranter och mindre butiker, som gärna profilerar sig genom att erbjuda lokala produkter. Tidsåtgången som krävs för att hantera ett flertal leverantörer administrativt upplevs som begränsande, och kostnaderna för enskilda transporter blir höga.

Våra förhoppningar är att projektet Jordmån Blekinge kan adressera dessa problemställningar, och bilda den organisation som behövs för att knyta samman utbud och efterfrågan. Så att våra unika livsmedel från Blekinge kan nå sin fulla potential utan att behöva åka härifrån.”

Texten är publicerad 2023/09/28. Orginalkällan hittar ni på Biosfärområde Blekinge Arkipelags Facebook.

Publicerat

Varför getter?

”Varför valde ni just getter?” undrar folk ibland. Svaret ser ni på bilden! 😍🐐💓🙌🥰 Och förutom att de får våra hjärtan att sprängas av kärlek regelbundet så är getost ett fantastiskt sätt att koncentrera näring från skogar och hagar till ett högvärdigt proteinlivsmedel med minimal klimatpåverkan. I getens mjölk återfinns 140% av de aminosyror som människan behöver, och kan därför som enskilt livsmedel täcka hela vårt proteinbehov.

Getter utmärker sig som idisslare just för att de äter ett så brett utbud och kan bryta ned och tillgodogöra sig näring från både stärkelse i gräs och löv och cellulosa i bark, pinnar och ved. Det gör också att de är fantastiska naturvårdare som öppnar upp igenväxta och svårtillgängliga marker, vilket främjar den biologiska mångfalden när solen kan nå ner igen till växtarter som annars inte har en chans av skrymmande växter. Allt det här gör de medans de är så förbaskat söta, fantastiskt!

Publicerat

Hej hej killingtider!

Killingarnas ankomst är en galen tid på året. Man kastas mellan sötchocker, rädsla, lycka och utmattning. Men vilken känsla det är när allt går bra. När killingen kommer ut, andas och ställer sig upp på vingliga ben. Fortfarande blind av fosterslem men ändå på bestämd jakt efter mjölk. Sen börjar den nyfiket upptäcka omgivningen med spännande höbalar (som går att hoppa på!) och andra getmammor (som också går att hoppa på!). När det blir för läskigt tvärvänder man och springer till mamma för att tröstdia. Efter några dagar är nervositeten som bortblåst och det är zoomies och galna killingstunt för hela slanten. De mer överbeskyddande mammorna springer förtvivlat efter med uppspärrade ögon och kan bara titta på när deras kära barn gör bakåtvolter från fönsterkarmen. Andra pustar ut och lunkar avslappnat iväg till de andra mammorna för att äntligen få lite egentid.

Veckorna innan förlossningarna är de blivande mammorna ordentliga runda och vill helst bara ligga och smaska hö hela dagarna. Då håller vi extra koll på dem, dels genom att vara i stallet oftare men också genom en kamera med ljud som är uppkopplad till mobilen. Det vi är uppmärksamma på är om någon get beter sig annorlunda än vanligt, vissa blir extra pratiga och verkar stressade och andra blir ovanligt tysta och drar sig undan.

När förlossningen börjar vill vi vara närvarande för att kunna ingripa om något går fel, som att killingen är felvänd eller har fastnat, vilket gällde flera av förlossningarna i år. När killingen väl är ute vill vi se att mammans instinkter kickar in och att hon börjar slicka rent killingen, då brukar det inte ta lång tid innan den efter några vingliga försök lyckas ställa sig upp och leta efter spenen. Att hitta den däremot är inte alltid lika lätt så då kan den behöva lite hjälpsam guidning. I de fall där killingen inte lyckas dricka mjölk själv mjölkar vi mamman i en nappflaska och flaskmatar eftersom det är avgörande att den får i sig råmjölken inom en timme. Sen försöker vi lära den att hitta spenen igen. 

Det gäller att hålla koll de första veckorna så att killingen får dia och växer. I vissa fall kan mamman avvisa den eller så fattar den helt enkelt inte galoppen och då måste den givetvis flaskmatas så den får i sig näring. Det händer att en avvisad killing blir adopterad av en annan mamma och det funkar lika bra det! Huvudsaken är att det finns mjölk och kärlek att tillgå.

Nu är nästan alla killingar födda för året (64 killingar, 38 förlossningar) och trots en del ordentliga rysare har allt gått bra. Nu hoppas vi på att hitta nya fina hem till dem när de är leveransklara i april. Bockarna är fantastiska naturvårdare och perfekta för att röja upp sly och övervuxna marker! För att tinga killingar kan ni ringa eller maila oss.