TACK! Vi är så stolta över det här kretsloppet vi skapat och vi är oändligt tacksamma att du också vill vara en del av det, för utan dig vore det inte komplett.
När du handlar av oss får du ta del av riktig mat som är gjord på ett naturligt sätt utan onödiga tillsatser eller transporter. Du bidrar till att öppna upp igenväxta marker i Blekinge, och därmed öka den biologiska mångfalden, då getterna får fortsätta göra det de gör bäst. Samtidigt omvandlar de sly och växter till prima näringsrik mjölk som vi i vår tur kan förädla på ett hantverksmässigt vis för att skapa ostar som får behålla sin näring och smak.
Tack till dig som vågat prova getost för första gången! Tack till dig som berättat om oss för dina vänner. Tack till dig som kompletterar vardagsshoppingen med småskaligt producerad mat när möjligheten finns och ett enormt tack till dig som inte kan låta bli att handla om och om igen. Det är tack vare er som vi kan fortsätta vår verksamhet!
Vi vill också ge ett stort tack till våra samarbetspartners och andra lokala aktörer som på olika vis främjar småskaliga producenter. Äggaboden, Smaklöken, Farmors gårdsbod, Loshults handelsbod, Sjölyckornas gårdsbutik, Atelje Stensjömåla, Lillagården, Harknivens, Börjessongården och givetvis alla REKO-admin och producenter. Tack för ett grymt och viktigt jobb. / Nils, Claire, Anna & Theresa
Vår video fick silver i årets FACEnetwork (Farmhouse and Artisan Cheese & Dairy Producers European Network) videotävling!! Årets tema var bland annat att lyfta bra idéer och smarta lösningar. Som klippt och skuret för oss tänkte vi och började filma snuttar från vår vardag för att få ihop till en liten film om hur vi använder teknik för att driva en hållbar verksamhet. Ni får jättegärna gå in och kika på resultatet!
Biosfärområde Blekinge Arkipelag arbetar med hållbara lösningar på globala utamningar. Här kan ni läsa våra svar på deras frågor, som till exempel varför naturbete är så viktigt och våra tankar kring vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion:
”1. Namn, yrken, boplats?
Claire & Nils Sjöström, Getbönder och gårdsmejerister. Claire jobbar dessutom som HRIT-specialist och Nils som IT-säkerhetsspecialist, Slänsmåla, nordvästra Blekinge
2. Hur många djur har ni idag och var betar de?
Vi har 40 mjölkgetter och 12 rekryter till mjölkbesättningen. De betar gårdsnära på naturbetesängar, åkervall, våtmark och i skog. 30 bockar/bockkillingar varav 15 betar på gården och resterande deltar i olika naturvårdsprojekt i skärgården och skogsbygden.
3. Varför naturbete och varför är det viktigt?
När betesmarker växer igen minskar den biologiska mångfalden, och många av de arter som etablerats sedan istiden trängs bort. Landskapet blir tättbevuxet och monotont, och de artrika biotoperna nära marken skuggas, försuras och utarmas. Naturbete med getter motverkar effektivt igenväxningen genom att buskvegetation och barrträd decimeras, samtidigt som den marknära växtligheten tillförs näring och ljus. Mullagret som bildas av ökad biologisk aktivitet binder koldioxid och ger bra förutsättningar för insekter och svampar.
Getter tar sig fram överallt, och ser till att även områden som är stenrika, vattensjuka eller allmänt svårtillgängliga kommer i bruk. Då de är lätta djur packar de inte marken, och trampar inte upp känsliga jordar under blöta perioder. Detta är optimalt för växter som behöver klövens hjälp för att få ner sina frön i jorden, samtidigt som geten kan beta ute under en längre tid av året än stora betesdjur. Getter på naturbete är det enda lantbruksdjuret som kan omvandla cellulosa till högkvalitativa livsmedel, och eftersom markerna de betar oftast inte lämpar sig för mekaniserad växtodling, foderproduktion eller skogsbruk konkurrerar de inte om odlingsarealer med annan livsmedelsproduktion.
4. Idag pratas det mycket om vikten av inhemsk och regional livsmedelsproduktion, hur ser ni på er roll i detta?
Många direkta aspekter av lokal livsmedelsproduktion belyses av naturbetets positiva effekter för närmiljön. Ekologiskt motståndskraftiga marker som är tillgängliga, fertila, brandsäkra och inbjudande utgör en beredskapsresurs som i svåra tider snabbt kan ställas om till ökad eller ändrad livsmedelsproduktion. Även om storskaligt producerad importerad mat tidvis är billigt, visar den senaste tidens prövningar i samhället, från pandemi till invasionskrig, hur leveranskedjor och distributionslösningar lätt kan slås ut och leda till bristsituationer och inflation. Med ett stort utbud av lokalproducerade livsmedel minskar behovet av energikrävande transporter och lagringslösningar samt svinn i distributionsledet. Med ökad lokal förädlingsgrad följer en stark lokal ekonomi, då arbetet med att addera värde till råvaran skapar arbetstillfällen lokalt. Den digitala utvecklingen stödjer samtidigt småskalig och decentraliserad produktion och förädling, då prisutvecklingen på utrustning de senaste decennierna gjort att en stor fabrik inte nödvändigtvis är den mest rationella enheten idag. Med småskalig, decentraliserad livsmedelsproduktion kommer även möjligheten att ta till vara lokala kvalitetsaspekter som annars suddas ut då råvaror går in i storskalig produktion. Terroir, den unika smaken som jordmånen delar med sig av, årstidsvariationer, mångfald inom djurraser och växtsorter, livsmedelsproducentens erfarenhet och kreativitet. Egenskaper som leder till hög kvalitet och ett unikt, omväxlande och inspirerande livsmedel.
5. Hur ser ni på framtiden och era möjligheter?
Lokalproducerade livsmedel framtagna utifrån småskaliga principer kommer alltid att ha en stark efterfrågan i grupper intresserade av mat, livsnjutning och hälsa och prioriterar tid och resurser på att hitta det bästa.
När det gäller att nå en bredare målgrupp uppstår begränsningar inom framförallt distribution som gör att både pris och tidsåtgång för den enskilde konsumenten blir högt, trots att både den totala transportsträckan och lagringstiden är kort för den lokalproducerade produkten. Inom konceptet REKO-ring finns indikationer på ett stort intresse men tillgängligheten ur ett tidsperspektiv för konsumenter är begränsade, samtidigt som bristen på samordnad lagrings- och transportkapacitet bland producenterna driver utgifter som gör att producenter avstår från att leverera, eller måste hålla priserna uppe.
Samma problem gäller för hotell, restauranter och mindre butiker, som gärna profilerar sig genom att erbjuda lokala produkter. Tidsåtgången som krävs för att hantera ett flertal leverantörer administrativt upplevs som begränsande, och kostnaderna för enskilda transporter blir höga.
Våra förhoppningar är att projektet Jordmån Blekinge kan adressera dessa problemställningar, och bilda den organisation som behövs för att knyta samman utbud och efterfrågan. Så att våra unika livsmedel från Blekinge kan nå sin fulla potential utan att behöva åka härifrån.”
”Varför valde ni just getter?” undrar folk ibland. Svaret ser ni på bilden! 😍🐐💓🙌🥰 Och förutom att de får våra hjärtan att sprängas av kärlek regelbundet så är getost ett fantastiskt sätt att koncentrera näring från skogar och hagar till ett högvärdigt proteinlivsmedel med minimal klimatpåverkan. I getens mjölk återfinns 140% av de aminosyror som människan behöver, och kan därför som enskilt livsmedel täcka hela vårt proteinbehov.
Getter utmärker sig som idisslare just för att de äter ett så brett utbud och kan bryta ned och tillgodogöra sig näring från både stärkelse i gräs och löv och cellulosa i bark, pinnar och ved. Det gör också att de är fantastiska naturvårdare som öppnar upp igenväxta och svårtillgängliga marker, vilket främjar den biologiska mångfalden när solen kan nå ner igen till växtarter som annars inte har en chans av skrymmande växter. Allt det här gör de medans de är så förbaskat söta, fantastiskt!
NYTT KURSTILLFÄLLE 21-22 OKTOBER För dig som funderar på att skaffa mjölkgetter, är nybliven ägare eller bara älskar getter och ost och vill lära dig mer!
Dag 1 börjar på gården där du får lära känna våra getter och killingar. Vi går igenom grundläggande gethållning som stängsel & naturvård, vanliga sjukdomar, klövvård och killning. (Vi har avsatt extra tid på förmiddagen för just getmys så att du verkligen får chans att umgås med dom ordentligt!)
Dag 2 är mjölken och osten i fokus. Vi börjar dagen med att mjölka våra getter och en visning av vårt mejeri som vi byggt själva. Du får lära dig om getmjölk, getost och grunderna i hur man förädlar mjölk till ost. Dagen avslutas med ostprovning av några av våra ostar.
Förra veckan åkte vi iväg och satte oss ner tillsammans för att kolla över hur året går/har gått och för att spåna på idéer framåt. Helt enkelt stämma av med årsplanen vi gjorde i början på året för att se om det är något vi behöver ändra på, som blivit bortglömt eller som verkade som en bra idé men inte funkar i praktiken. Nu under högsäsongen är det högt tempo och dagarna är fyllda med rutiner så eventuella ändringar som kan förenkla eller förbättra processer hinns inte med att tänkas på (och än mindre genomföras) och sen hux flux är året slut. Så en mini-konferens i mitten på året kan vi varmt rekommendera och vi själva kommer definitivt prioritera in det nästa högsäsong också!
På Mellisgård lantcafé (som ligger i Gottåsa utanför Grimslöv) fick vi förutom lugn och ro i vårt konferensrum, också fantastiskt god mat och vi fick klappa både grisar och getter! Ja, att vi lämnat vår egen gård bara 30 minuter tidigare hindrade inte höga uttrop i bilen från alla fyra när vi fick syn på djuren Efter konferensen fick vi också alla prova på att köra travhäst tillsammans med Sussanne och Captain Crowe. Mäktig känsla!
Om vi skulle standardisera vår produktion, för att ostarna ska finnas tillgängliga året om, alltid se likadana ut och alltid smaka på samma sätt, ja då skulle vi bli tvungna att standardisera getterna också.
Getterna äter nämligen efter säsong, det vill säga det som växer i hagen för tillfället. Det de äter ena dagen märks direkt på mjölken nästa dag. På våren när det grönskar som mest kan mjölken få en grönaktig ton och präglas av blommor och örter. Hur häftigt är inte det?!
Det visar så tydligt vilka smakupplevelser man tillåter genom att låta maten vara just naturlig. Om man ska tvinga fram samma produkt när det inte är säsong, ja då får man ta till knep som troligtvis kostar pengar, smak, näring och sliter extra på miljön.
Att getterna kan smaska i sig näst intill allt i hagen, från bark, sly, löv och gräs, och sen omvandla det till mjölk.. Det är ju nästan magi! Standard kan slänga sig i väggen tycker vi.
Det här är delvis varför närproducerad småskalig mat smakar så mycket och är näringsrik. För den är naturlig! Och naturen är smart. Vi kanske inte behöver ha tillgång till all mat, året om? Vi kanske kan lära oss att njuta av det som naturligt frodas just nu, och strunta i att importera paprikor i mars.
Årets killingar är redo att flytta till sina nya hem runt april- maj 2023. Vi har också några vuxna mjölkande getter till salu vid intresse.
Vår besättning är svensk lantras och har CAE-fri status. Samtliga är registrerade i elitlamm, härstamningsbevis tas fram vid behov. Frippe, som är far till killingarna i år, är kullig (naturligt hornlös) så vi har killingar som är både kulliga eller med horn. De är efter mödrar med goda mjölkanlag och hanterade sedan födseln.
Killingarna är i massa olika färger, allt från beige/brun till svartvit och helvit. Hör av er med önskemål så ordnar vi bilder. Ni kan även se våra sociala medier för bilder och filmer: @framtidabruk på Facebook och Instagram.
Pris är 1250 kr för bockkillingar och 1500 kr för getkillingar. Kontakta oss vid intresse.
Hyra bockkillingar för naturvård
Det finns även möjlighet att hyra bockkillingar över sommaren för naturvård. Visste du att bockar är de ultimata naturvårdarna? De röjer upp sly och överväxta marker, perfekt där det är stenigt eller svårt att ta sig fram med maskiner.
Att tänka på är att bockarna äter nästan allt i sin väg; träd, buskar, sly m.m. Det gäller också att vara medveten om att de ofta är äventyrslystna och därmed svårare att hålla i hagen än t.ex. får. Allra bästa sättet att undvika rymningar är att hagen redan är överväxt så det finns massor att mumsa på. Det gäller också att stängslet är väl uppsträckt och finmaskigt nertill, eftersom det ofta är där de tar sig ut.
I övrigt ska dom ha tillgång till vindskydd, vatten och ni behöver ett SE-nummer även för att hyra djur. Det ansöker ni enkelt om hos Jordbruksverket.
Killingarnas ankomst är en galen tid på året. Man kastas mellan sötchocker, rädsla, lycka och utmattning. Men vilken känsla det är när allt går bra. När killingen kommer ut, andas och ställer sig upp på vingliga ben. Fortfarande blind av fosterslem men ändå på bestämd jakt efter mjölk. Sen börjar den nyfiket upptäcka omgivningen med spännande höbalar (som går att hoppa på!) och andra getmammor (som också går att hoppa på!). När det blir för läskigt tvärvänder man och springer till mamma för att tröstdia. Efter några dagar är nervositeten som bortblåst och det är zoomies och galna killingstunt för hela slanten. De mer överbeskyddande mammorna springer förtvivlat efter med uppspärrade ögon och kan bara titta på när deras kära barn gör bakåtvolter från fönsterkarmen. Andra pustar ut och lunkar avslappnat iväg till de andra mammorna för att äntligen få lite egentid.
Veckorna innan förlossningarna är de blivande mammorna ordentliga runda och vill helst bara ligga och smaska hö hela dagarna. Då håller vi extra koll på dem, dels genom att vara i stallet oftare men också genom en kamera med ljud som är uppkopplad till mobilen. Det vi är uppmärksamma på är om någon get beter sig annorlunda än vanligt, vissa blir extra pratiga och verkar stressade och andra blir ovanligt tysta och drar sig undan.
När förlossningen börjar vill vi vara närvarande för att kunna ingripa om något går fel, som att killingen är felvänd eller har fastnat, vilket gällde flera av förlossningarna i år. När killingen väl är ute vill vi se att mammans instinkter kickar in och att hon börjar slicka rent killingen, då brukar det inte ta lång tid innan den efter några vingliga försök lyckas ställa sig upp och leta efter spenen. Att hitta den däremot är inte alltid lika lätt så då kan den behöva lite hjälpsam guidning. I de fall där killingen inte lyckas dricka mjölk själv mjölkar vi mamman i en nappflaska och flaskmatar eftersom det är avgörande att den får i sig råmjölken inom en timme. Sen försöker vi lära den att hitta spenen igen.
Det gäller att hålla koll de första veckorna så att killingen får dia och växer. I vissa fall kan mamman avvisa den eller så fattar den helt enkelt inte galoppen och då måste den givetvis flaskmatas så den får i sig näring. Det händer att en avvisad killing blir adopterad av en annan mamma och det funkar lika bra det! Huvudsaken är att det finns mjölk och kärlek att tillgå.
Nu är nästan alla killingar födda för året (64 killingar, 38 förlossningar) och trots en del ordentliga rysare har allt gått bra. Nu hoppas vi på att hitta nya fina hem till dem när de är leveransklara i april. Bockarna är fantastiska naturvårdare och perfekta för att röja upp sly och övervuxna marker! För att tinga killingar kan ni ringa eller maila oss.
Vi kommer inte höja våra priser i år! Tack vare solceller, effektiv energiförbrukning och att vi har nästan hela produktionskedjan på gården.
Det fina med ostystning är att det naturligt följer samma kurva som solljuset och därför är det optimalt att driva mejeriet med energi från solceller. När midsommarsolen står som högst, har getterna som mest mjölk och vi ystar på för glatta livet. Sen när soltimmarna minskar, ja då minskar också mjölkmängden och därmed ystningen och energiförbrukningen.
På vintern använder vi bara el till det allra nödvändigaste. Getterna går på sparlåga i väntan på killingarnas ankomst och istället för mjölkning och ystning passar vi på att riva, fixa, rensa och andra projekt som inte hinns med under högsäsongen. Sen till våren när dagarna ljusnar, ja då drar allt igång igen. Hagarna grönskar, mjölken flödar och solen skiner rätt ner i osten!
Vår video fick silver i årets FACEnetwork (Farmhouse and Artisan Cheese & Dairy Producers European Network) videotävling!! 
Årets tema var bland annat att lyfta bra idéer och smarta lösningar. Som klippt och skuret för oss tänkte vi och började filma snuttar från vår vardag för att få ihop till en liten film om hur vi använder teknik för att driva en hållbar verksamhet. Ni får jättegärna gå in och kika på resultatet! 
Efter konferensen fick vi också alla prova på att köra travhäst tillsammans med Sussanne och Captain Crowe. Mäktig känsla!
