fbpx

Varför getter?

”Varför valde ni just getter?” undrar folk ibland. Svaret ser ni på bilden! 😍🐐💓🙌🥰 Och förutom att de får våra hjärtan att sprängas av kärlek regelbundet så är getost ett fantastiskt sätt att koncentrera näring från skogar och hagar till ett högvärdigt proteinlivsmedel med minimal klimatpåverkan. I getens mjölk återfinns 140% av de aminosyror som människan behöver, och kan därför som enskilt livsmedel täcka hela vårt proteinbehov.

Getter utmärker sig som idisslare just för att de äter ett så brett utbud och kan bryta ned och tillgodogöra sig näring från både stärkelse i gräs och löv och cellulosa i bark, pinnar och ved. Det gör också att de är fantastiska naturvårdare som öppnar upp igenväxta och svårtillgängliga marker, vilket främjar den biologiska mångfalden när solen kan nå ner igen till växtarter som annars inte har en chans av skrymmande växter. Allt det här gör de medans de är så förbaskat söta, fantastiskt!

Kurs om getter och getost

NYTT KURSTILLFÄLLE 21-22 OKTOBER 🐐🧀 För dig som funderar på att skaffa mjölkgetter, är nybliven ägare eller bara älskar getter och ost och vill lära dig mer!

GETHÅLLNING & OSTYSTNINGSTEORI, 21-22 OKT 2023, SLÄNSMÅLA, BLEKINGE

Dag 1 börjar på gården där du får lära känna våra getter och killingar. Vi går igenom grundläggande gethållning som stängsel & naturvård, vanliga sjukdomar, klövvård och killning. (Vi har avsatt extra tid på förmiddagen för just getmys så att du verkligen får chans att umgås med dom ordentligt!)

Dag 2 är mjölken och osten i fokus. Vi börjar dagen med att mjölka våra getter och en visning av vårt mejeri som vi byggt själva. Du får lära dig om getmjölk, getost och grunderna i hur man förädlar mjölk till ost. Dagen avslutas med ostprovning av några av våra ostar.

Anmälan görs hos Studieförbundet Vuxenskolan, SV.SE : https://www.sv.se/avdelningar/sv-blekinge/kurser/getter—djurhallning-och-ostystningsteori-42659/

Getböndernas halvårskonferens

Förra veckan åkte vi iväg och satte oss ner tillsammans för att kolla över hur året går/har gått och för att spåna på idéer framåt. Helt enkelt stämma av med årsplanen vi gjorde i början på året för att se om det är något vi behöver ändra på, som blivit bortglömt eller som verkade som en bra idé men inte funkar i praktiken. Nu under högsäsongen är det högt tempo och dagarna är fyllda med rutiner så eventuella ändringar som kan förenkla eller förbättra processer hinns inte med att tänkas på (och än mindre genomföras) och sen hux flux är året slut. Så en mini-konferens i mitten på året kan vi varmt rekommendera och vi själva kommer definitivt prioritera in det nästa högsäsong också!

På Mellisgård lantcafé (som ligger i Gottåsa utanför Grimslöv) fick vi förutom lugn och ro i vårt konferensrum, också fantastiskt god mat och vi fick klappa både grisar och getter! Ja, att vi lämnat vår egen gård bara 30 minuter tidigare hindrade inte höga uttrop i bilen från alla fyra när vi fick syn på djuren 😍 Efter konferensen fick vi också alla prova på att köra travhäst tillsammans med Sussanne och Captain Crowe. Mäktig känsla!

Säsongsmat, är det så viktigt?

Om vi skulle standardisera vår produktion, för att ostarna ska finnas tillgängliga året om, alltid se likadana ut och alltid smaka på samma sätt, ja då skulle vi bli tvungna att standardisera getterna också.

Getterna äter nämligen efter säsong, det vill säga det som växer i hagen för tillfället. Det de äter ena dagen märks direkt på mjölken nästa dag. På våren när det grönskar som mest kan mjölken få en grönaktig ton och präglas av blommor och örter. Hur häftigt är inte det?!

Det visar så tydligt vilka smakupplevelser man tillåter genom att låta maten vara just naturlig. Om man ska tvinga fram samma produkt när det inte är säsong, ja då får man ta till knep som troligtvis kostar pengar, smak, näring och sliter extra på miljön.

Att getterna kan smaska i sig näst intill allt i hagen, från bark, sly, löv och gräs, och sen omvandla det till mjölk.. Det är ju nästan magi! Standard kan slänga sig i väggen tycker vi.

Det här är delvis varför närproducerad småskalig mat smakar så mycket och är näringsrik. För den är naturlig! Och naturen är smart. Vi kanske inte behöver ha tillgång till all mat, året om? Vi kanske kan lära oss att njuta av det som naturligt frodas just nu, och strunta i att importera paprikor i mars.

CAE-fria killingar, getter och bockar

Årets killingar är redo att flytta till sina nya hem runt april- maj 2023. Vi har också några vuxna mjölkande getter till salu vid intresse.

Vår besättning är svensk lantras och har CAE-fri status. Samtliga är registrerade i elitlamm, härstamningsbevis tas fram vid behov. Frippe, som är far till killingarna i år, är kullig (naturligt hornlös) så vi har killingar som är både kulliga eller med horn. De är efter mödrar med goda mjölkanlag och hanterade sedan födseln.

Killingarna är i massa olika färger, allt från beige/brun till svartvit och helvit. Hör av er med önskemål så ordnar vi bilder. Ni kan även se våra sociala medier för bilder och filmer: @framtidabruk på Facebook och Instagram.

Pris är 1250 kr för bockkillingar och 1500 kr för getkillingar. Kontakta oss vid intresse.

Hyra bockkillingar för naturvård

Det finns även möjlighet att hyra bockkillingar över sommaren för naturvård. Visste du att bockar är de ultimata naturvårdarna? De röjer upp sly och överväxta marker, perfekt där det är stenigt eller svårt att ta sig fram med maskiner.

Att tänka på är att bockarna äter nästan allt i sin väg; träd, buskar, sly m.m. Det gäller också att vara medveten om att de ofta är äventyrslystna och därmed svårare att hålla i hagen än t.ex. får. Allra bästa sättet att undvika rymningar är att hagen redan är överväxt så det finns massor att mumsa på. Det gäller också att stängslet är väl uppsträckt och finmaskigt nertill, eftersom det ofta är där de tar sig ut.

I övrigt ska dom ha tillgång till vindskydd, vatten och ni behöver ett SE-nummer även för att hyra djur. Det ansöker ni enkelt om hos Jordbruksverket.

Hej hej killingtider!

Killingarnas ankomst är en galen tid på året. Man kastas mellan sötchocker, rädsla, lycka och utmattning. Men vilken känsla det är när allt går bra. När killingen kommer ut, andas och ställer sig upp på vingliga ben. Fortfarande blind av fosterslem men ändå på bestämd jakt efter mjölk. Sen börjar den nyfiket upptäcka omgivningen med spännande höbalar (som går att hoppa på!) och andra getmammor (som också går att hoppa på!). När det blir för läskigt tvärvänder man och springer till mamma för att tröstdia. Efter några dagar är nervositeten som bortblåst och det är zoomies och galna killingstunt för hela slanten. De mer överbeskyddande mammorna springer förtvivlat efter med uppspärrade ögon och kan bara titta på när deras kära barn gör bakåtvolter från fönsterkarmen. Andra pustar ut och lunkar avslappnat iväg till de andra mammorna för att äntligen få lite egentid.

Veckorna innan förlossningarna är de blivande mammorna ordentliga runda och vill helst bara ligga och smaska hö hela dagarna. Då håller vi extra koll på dem, dels genom att vara i stallet oftare men också genom en kamera med ljud som är uppkopplad till mobilen. Det vi är uppmärksamma på är om någon get beter sig annorlunda än vanligt, vissa blir extra pratiga och verkar stressade och andra blir ovanligt tysta och drar sig undan.

När förlossningen börjar vill vi vara närvarande för att kunna ingripa om något går fel, som att killingen är felvänd eller har fastnat, vilket gällde flera av förlossningarna i år. När killingen väl är ute vill vi se att mammans instinkter kickar in och att hon börjar slicka rent killingen, då brukar det inte ta lång tid innan den efter några vingliga försök lyckas ställa sig upp och leta efter spenen. Att hitta den däremot är inte alltid lika lätt så då kan den behöva lite hjälpsam guidning. I de fall där killingen inte lyckas dricka mjölk själv mjölkar vi mamman i en nappflaska och flaskmatar eftersom det är avgörande att den får i sig råmjölken inom en timme. Sen försöker vi lära den att hitta spenen igen. 

Det gäller att hålla koll de första veckorna så att killingen får dia och växer. I vissa fall kan mamman avvisa den eller så fattar den helt enkelt inte galoppen och då måste den givetvis flaskmatas så den får i sig näring. Det händer att en avvisad killing blir adopterad av en annan mamma och det funkar lika bra det! Huvudsaken är att det finns mjölk och kärlek att tillgå.

Nu är nästan alla killingar födda för året (64 killingar, 38 förlossningar) och trots en del ordentliga rysare har allt gått bra. Nu hoppas vi på att hitta nya fina hem till dem när de är leveransklara i april. Bockarna är fantastiska naturvårdare och perfekta för att röja upp sly och övervuxna marker! För att tinga killingar kan ni ringa eller maila oss.

Ost gjord på solljus

Vi kommer inte höja våra priser i år! Tack vare solceller, effektiv energiförbrukning och att vi har nästan hela produktionskedjan på gården.


Det fina med ostystning är att det naturligt följer samma kurva som solljuset och därför är det optimalt att driva mejeriet med energi från solceller. När midsommarsolen står som högst, har getterna som mest mjölk och vi ystar på för glatta livet. Sen när soltimmarna minskar, ja då minskar också mjölkmängden och därmed ystningen och energiförbrukningen.


På vintern använder vi bara el till det allra nödvändigaste. Getterna går på sparlåga i väntan på killingarnas ankomst och istället för mjölkning och ystning passar vi på att riva, fixa, rensa och andra projekt som inte hinns med under högsäsongen. Sen till våren när dagarna ljusnar, ja då drar allt igång igen. Hagarna grönskar, mjölken flödar och solen skiner rätt ner i osten!

Getter för naturvård

Funderar ni på att skaffa getter för naturvård? Nu i början på året är en bra tid att kontakta oss! Killingarna kommer snart och är leveransklara till våren.

Getter är experter på att att rensa sly och restaurera igenväxta naturbetesmarker. De skiljer sig från andra betesdjur på så vis att de äter lite av mycket; allt från löv, knoppar, bark till spröda kvistar.

Getternas matvanor gör att de lämpar sig väl för magra, steniga, skogiga och igenvuxna betesmarker.

Där getterna betar ökar aktiviteten hos växtligheten genom att lövverket glesas ut och solens ljus når längre ned. Samtidigt gödslas magra och svårtillgängliga marker, och en mångfald av arter som idag lever i skymundan får möjlighet att breda ut sig.

En get som äter sin naturligt grova kost är en väldigt klimatsmart idisslare. Den släpper nästan inte ut några växthusgaser, och osmält kol binds i gödsel som återgår till mullagret. 

Kontakta oss om det låter intressant! / Nils & Claire🐐🌿

En karusell med glada getter

När du väljer att handla av dina lokala bönder och producenter är du med och skapar ett litet, men livsviktigt, kretslopp som skapar ett resilient, välmående samhälle där jorden, djuren och vi mår bra.

Det är lätt att bli lockad av de låga priserna på importerade varor. Bra mat är dyrare av en anledning; bra djurhållning och näringsrikt foder kostar mer. För att pressa priserna är budgetalternativen ofta överprocessade (vilket är förödande för näringsinnehållet), man använder tillsatser, kemikalier och djurens välmående försummas i förmån för billigare lösningar.

Börja med att fråga dig själv, finns det ett lokalt alternativ? Kanske är det värt att överväga. Dels minskar vi miljöbelastningen om vi kan undvika onödig transport men det är också viktigt att veta att vi är med och påverkar samhället genom vår konsumtion. När vi köper importerade varor bryts kretsloppet och pengarna försvinner utomlands.

Det är små, vardagliga val som gör stor skillnad. Börja med att prova några närproducerade produkter. Du kanske uppskattar smaken och kvalitén och väljer att prova ett större urval. Kanske märker du att du blir mätt snabbare eftersom kroppen får i sig den näring den behöver.

Helt plötsligt har dina små vardagliga val, som du kanske har trott inte gör någon skillnad, bidragit till att en lokal bonde kan fortsätta sin verksamhet där jorden och djurens välmående står i fokus. Resultatet är bra och näringsrik mat, som ger dig energi och hälsa så att kretsloppet kan fortsätta!

Anna: 1 år som getbonde och mejeriassistent!

1 år som getbonde och mejeriassistent! Vilken tur att jag hittade Claire & Nisse som älskar sina djur lika mycket som jag.

Under året har jag upptäckt att vi har mer gemensamt. Förutom att vi alla tre har en naturlig fallenhet för att skriva om låtar till getrelevanta versioner, så har vi liknande mål och värderingar. Allt ska må bra; djuren ska må bra, vi ska må bra, ni ska må bra, jorden ska må bra. Då blir det bra liksom.

Jag har också träffat många andra likasinnade bland andra små lokala producenter. Det är mäktigt att komma tillbaka till Sverige och upptäcka att folkrörelser som REKO-ringen har uppkommit just för att de här människorna finns, och ännu bättre, folk vill köpa deras varor så att de kan fortsätta.

Djuren mår bra, vi mår bra, ni mår bra, jorden mår bra. Små, sunda kretslopp som gör stor skillnad. Ska bli superspännande att se vad vi kan lyckas åstadkomma under mitt andra år! /Anna